Analog fotografering.

Jag är ett stort fan av dyra maffiga digitalkameror och det blir jättebra resultat med dem samt att det är så smidigt. Men vet ni vad jag saknar? Analog fotografering. Det var faktiskt det enda vi höll på med i 3 år, den enda utbildning jag hittills har, och för vad? För att världen precis ska byta från analogt till digitalt och marknaden inte finns kvar :)

Jag älskade verkligen hela processen, som slutade med att man fick lägga ner det vita fotopappret i vätskan och se bilden träda fram. Magiskt.

Nu KAN jag nog köpa mig utrustning för ett mörkrum egentligen, fast det kommer jag nog inte göra.. Det är ett jävla jobb att hålla på med alla vätskorna och skit. Och så lite smådyrt då. Hehe. Men det skulle vara såå jävla coolt. Och så kunde jag lära Jocke och så kunde vi ha ETT gemensamt intresse.. ;) Men han har en analog systemkamera jag kommer smygadoptera lite.

Enda gången jag varit med i tidningen på en livstid är med den här bilden efter vi hade en utställning. Och jag jobbade halvt ihjäl mig i mörkrummet också så tacka fan för att jag ska ha nåt för det ;)

Tema 60-tal. Färg vill jag ALDRIG mer göra i ett mörkrum, jag hatar det.. Det är SVINSVÅRT! Jag har jättelite analoga bilder inscannade, och INGA kopior av någonting, och jag vet inte varför. Jag hade så många, så mycket negativ, allt borta.

Nu blev det digitalt, som ni kanske märker. Och den här herren har nog aldrig upplevt så mycket blixtar i ansiktet som när jag stod rakt under honom på denna konsert.. Ni vet vem jag pratar om, eller hur?

Timbuktu. Denna sitter i en ram hemma hos mig och folk vägrar tro att det är jag som har tagit. DET ÄR JAG! Jag tog 700 bilder för att få just den här.

Romanique. Digitalt porträttfotografi på en tjej med en hejdundrandes blick.

Grejen är att tar jag inte tag i mina intressen snart så går jag under.

Jag måste göra något kul.

Har ni sett att det snöar?

*

*

*

Årstidsskiften inspirerar mig. Jag har inte fotat alls denna höst, som är min favoritårstid att fota. Detta är nog en två år gammal bild. Jag orkar aldrig. Något så enkelt i sig kan bli så vackert bara ljuset ligget på ett sätt och löven på ett annat. Vem är jag att ligga här och inte fånga det på film? Egentligen.